Föreläsningar

Jag älskar att föreläsa om språk! Och jag är särskilt förtjust i att prata om aktuella språkriktighetsfrågor, om den moderna svenskans utveckling och om framtiden för det svenska språket. Här listar jag några populära föreläsningar men jag kan också skräddarsy ämnen och upplägg efter dina önskemål.

10 saker som kommer att hända i svenska språket
Vart är svenska språket på väg? Är en dom-reform oundviklig? Kommer engelska lånord ta över svenskan? Tänker språkvården släppa in särskrivningar i finrummet? Och är distinktionen mellan var och vart på utdöende?
I den här uppskattade föreläsningen tar jag fram spåkulan och diskuterar några förändringar som sannolikt är på gång i svenskan. Men jag tar också upp tre saker som – vilket möjligen kan lugna nerverna en smula – inte kommer att hända.

Usch, fy och skäms – vad vi egentligen talar om när vi talar om språk
När vi tvistar om språk tvistar vi sällan om språk i sig. Ofta tvistar vi också om normer, om samhällsutveckling och om ideologisk hemvist. I konflikterna om språkfrågor tolkar vi ständigt in andra saker – som svenska språkets ställning i en alltmer globaliserad värld, kvaliteten på svenskundervisningen i skolan, politiska rörelsers inflytande över språket och föreställningen om en språkvård som har kapitulerat och blivit liberal.
Här belyser jag några språkdebatter som har fått andra dimensioner och även betraktas som symboler för samhällsutvecklingen. Föreläsningen är delvis baserad på boken Viktig svenska.

Är dom-edagen här?
I årtionden har valet mellan de/dem och dom varit både en språkriktighetsfråga och en stridsfråga. Med stöd av flera unika undersökningar skildrar jag hur detta växte fram till en symbolfråga som ofta kopplas till bland annat kvaliteten på svenskundervisningen i skolan, elevernas intresse för svenska språket och föreställningen om normupplösning i språket.
Här spårar jag rötterna till dagens dom-debatt ett århundrade bakåt i tiden då språkvetare för första gången noterade att de/dem hade blivit svårt och att dom smög sig in i elevuppsatser och andra texter. Jag redogör för argument för och emot att jämställa dom med de/dem, berättar om hur den här typen av språkförändring går till och försöker pricka in exakt var på förändringsstegen vi befinner oss just nu.

Nyord i svenskan
Vilka är trenderna bland svenska nyord? Hur många av nyorden etablerar sig i allmänspråket? Hur anpassas inlånade ord till det svenska språksystemet? Och varifrån kommer framtidens nyord?
Sedan 2013 är jag en av redaktörerna för den årliga nyordslistan som tas fram av Språktidningen och Språkrådet. Här skildrar jag arbetet med listan, går igenom mönster i nyord från tidigt 1900-tal till våra dagar och förklarar hur en nyordsredaktör arbetar.

Du-reformen och det nya niandet
Bror Rexed blev symbol för du-reformen när svenska folket la bort titlarna och började dua varandra. Men egentligen var han ingen pionjär. Debatten om tilltalsformerna du och ni hade pågått i mer än hundra år. Och det nya niande som ofta hörs i dag – främst i olika typer av servicesituationer – är inte heller nytt utan en kvarleva från forna tiders tilltalssystem.
I den här föreläsningen skildrar jag framväxten av dagens du-tilltal kombinerat med språkhistoriska tillbakablickar till det samhälle där ni och titeltilltal var det självklara valet i många situationer. Jag berättar även varför det nya niandet är här för att stanna – och för att växa.

13 tendenser i svenska språket – i går, i dag och i morgon
Här ligger fokus på det samtida språket och förändringar som nyligen har skett, som äger rum just nu och som kommer att bli verklighet inom en nära framtid. Jag tar bland annat upp hur det gick till när det könsneutrala pronomenet hen slog igenom, hur punkt i vissa sammanhang uppfattas som ett otrevligt skiljetecken och hur förortssvenskan vinner mark.
Det här föreläsningen vänder sig till en publik som är nyfiken på språkdebatter och normkonflikter – och som funderar både på svenskans dåtid, nutid och framtid.

Nusvenska – så formades den moderna svenskan
1900 är startåret för en ny språkhistorisk period: nusvenskan. En rad samhällsomvälvningar sker samtidigt som svenskan genomgår en rad förändringar. I samhället diskuteras demokratisering, jämställdhet och jämlikhet – vilket även färgar språket. Den tekniska utvecklingen, urbaniseringen och ändrade politiska styrkeförhållanden banar också väg för språkliga reformer och kursändringar.
Föreläsningen är baserad på min bok Nusvenska – en modern svensk språkhistoria i 121 ord. Här tar jag upp några av dom viktigaste händelserna och diskuterar relationen mellan språk och samhälle.

Könsneutralt och jämställt språk
När samhället förändras så förändras också språket. Dom senaste årtiondena har det funnits en stark rörelse mot ett mer inkluderande, könsneutralt och jämställt språk. Men vägvalen är inte självklara. Det som uppfattas som inkluderande kan ofta bli krångligt att hantera i text. Och när det gäller synen på vad som är könsneutralt och jämställt går svenskan en annan väg än många andra grannspråk.
Det här är föreläsningen för dig som är intresserad av språklig förändring från rösträttens införande och framåt. Vi går igenom hur synen på mannen som norm i språket har utmanats och hur språkvårdens kursändring har växt fram.

Introduktion till isländska
Är islänningar ett slags vandrande runstenar? Hur fungerar det isländska namnskicket med patronymikon och metronymikon samt en telefonkatalog sorterad efter förnamn? Och blir svenska ord isländska bara genom att lägga till -ur i slutet?
Den här populära föreläsningen håller jag när jag leder resor till Island. Den är anpassad till svenskar och andra nordbor som har begränsade eller inga förkunskaper. Vi går igenom grunderna i isländskt uttal, pratar om isländskans förhållande till lånord, talar om ett namnskick i förändring och tittar på några grundläggande stavningsprinciper. I slutet av föreläsningen får deltagarna dessutom pröva på språktestet för isländskt medborgarskap.